Ett skratt förlänger livet
Bjuder på min finaste höstbild
Jag är inne i ett såntdär bra flöde. Ni vet, när saker flyter på lite mer än vanligt. Känslan är som att springa snabbt i nedförsbacke – med ett gummiband runt midjan.
Man liksom känner att ju snabbare man springer – desto snabbare far man tillbaka. Tjoff säger det plötsligt. (Kanske följt utav ett prinsesslikt ”tihi” – man vill ju inte vara till besvär).
Efter varje framgång kommer fall. Så måste jag tänka. Annars känns det fel. Varning, observera, var på din vakt. Glöm för allt i världen inte att folk dör. Håll inte på och må bra på det viset, det är livsfarligt.
I själva verket är det precis tvärt om. Att skratt förlänger livet är i dag vetenskapligt bevisat. Skratt lindrar både ångest och stress. Det har till och med visat sig vara smärtlindrande. Tjugo sekunders skratt motsvarar tre minuters träning. Skratt får fart på hjärtat, lungor och nervsystem.
Så jag passade på. Min bästa skämt-kompis har fått en såndär knöl i munnen. Det blir svårt att dra skämt då, av olika anledningar. Själva knölen är borta. Men det där andra, det som ingen strålning i världen kan få bort – det sitter kvar.
- Det fullkomligen strålar om dig, hade han sagt till sköterskan på strålmottagningen.
Vi fnissar åt sådant tillsammans. Och jag tänker att min glädje betyder inte att andra dör. Kanske är det till och med tvärt om.
Fy vad segt!!
Det känns som att det inte spelar någon roll hur bra det går. Det kommer alltid något som förstör det och man ramlar omkull igen…gång på gång.
Det är klart att man skrattar men glädjen stannar inte kvar.
Precis sådär Cecilia! Man fattar knappt själv vad som händer, men efter känns det alltid lite bättre
Tack Marita! Och tack för länken till din blogg som jag ska kolla in!
Det där känner jag igen. Att efter ett ”flöde” kommer fallet. Det är så sjukt jobbigt. Jag får hela tiden hushålla med min energi, bromsa mig för att inte ligga som en död säl dagen efter. Det är svårt att klara av vardagen och allt när man är upp och ner. Men det går. Din blogg verkar inspirerande. Den ska jag följa! / Marita på http://www.inomfyravaggar.blogspot.com som också skriver om livet och dalarna och topparna och hästarna
Livet är eländigt, mörkt och trist. Vill inget, inget fungerar. Inget är kul. Och helt plötsligt sitter jag och tokskrattar med en kompis på telefon.
Sambon fattar inte vad som händer, och varför han inte han locka fram det där hos mig.
För mig är hon en knasig syster, partner in crime, som jag delade rum med på psyk. Galghumor, och överdrifter, och det gör att vi båda blir tryggare. Som sagt – skratta är bra!