Fibromyalgi – mer än bara smärta

Sista inlägget, följ med mig!

Malin Enell — Fri, 21 Sep 2012 13:26:25 +0000

Nu är det dags för mig att sluta blogga på Vårdguiden. Kommentarsfälten är öppna en vecka till och jag svarar på alla kommentarer som kommer in.

Ett stort tack till er besökare och till Vårdguiden som gett mig den här chansen!

Det här har varit jätteroligt och givande på alla sätt. Jag blir rörd av att så många har varit inne och läst min blogg, och tack för alla kommentarer. Nu känner jag mig inte lika ensam om livet med fibromyalgi, vi är många och ni har verkligen bevisat att vi kan stötta varandra att må bättre.

Det har varit otroligt kul att få kontakt med er alla och jag hoppas att ni följer med till min vanliga blogg

(http://malinsfibro.blogg.se)

Kram Malin

Dagens läkarbesök

Malin Enell — Thu, 20 Sep 2012 15:49:48 +0000

Idag var jag alltså hos öra-näsa-hals läkare. Det gick inte som jag väntat men det gick ganska bra! Läkaren tog odling med en slang genom näsan (inte lika obehagligt som en gastroskopi men inget jag gärna gör en fredagskväll) och tittade och klämde lite. Läkaren ansåg mig vara frisk nu, trots feber och svullnad i halsen, och de vill att jag kommer tillbaka när jag är sjuk igen.

Så… hur blir man riktigt sjuk i halsen snabbt? Nu är det PRIO nummer ett att se till att jag svullnar upp riktigt ordentligt så jag kan få det här löst en gång för alla.

Kram Malin

Artikel om smärtlindring

Malin Enell — Thu, 20 Sep 2012 15:35:48 +0000

Jag var i våras med i en artikel i tidningen DN. Artikeln handlade om en ny bok som skulle komma ut som handlade om just värk och smärta. Det står också en del om hur det är för mig att leva med fibromyalgi och hur man kan lindra smärta utan medicin.

Artikeln kan ni läsa här

Smärtlindring utan piller

Publicerad 2012-03-13 11:06

Foto: Hanna Persson

Malin Enell drömmer om ett vanligt vardagsliv bortom värken och smärtan, där alla saker som är självklara för många andra 24-åringar ingår. ”Mina kompisar gör sitt bästa för att förstå. Det har blivit så att jag drar mig undan när jag mår som sämst,” säger Malin.

Bättre med lite akupunktur

Malin Enell — Wed, 19 Sep 2012 18:40:59 +0000

I morse när jag vaknade hade jag så ont, ville inte röra mig alls. Men nu mår jag bättre! Jag blev skjutsad till läkaren av min bror och där fick jag fyra akupunkturnålar. Jag blir så himla svimmig av akupunkturen för att blodtrycket sjunker, så nu är det gröt och banan innan som gäller och det går bättre då faktiskt. Jag blir en aning lugnare i kroppen av akupunktur, värken blir lite bättre ett par timmar men jag blir ganska matt och trött. Har ni fått akupunktur? Vad tycker ni?

Jag funderar på att börja gå på någon form av massage också för att ”vara mer i kroppen”. Jag har ganska dålig känsel i kroppen. För mig hjälper beröring verkligen att få bättre känsel. Om jag utan att titta ska säga hur jag håller händerna kan jag inte svara. Jag känner inte om händerna ligger i varandra eller om jag håller en hand på benen. Konstigt det där. Hos mig tappas det en hel del saker och snubblas ibland som ni vet

Hoppas ni har en fin kväll! Nu ska jag fortsätta titta på Nybyggarna.

Kram Malin
♡

”Nej, jag mår finfint!”

Malin Enell — Tue, 18 Sep 2012 18:06:05 +0000

Blä för min jobbiga hals. Halsmandlarna är fortfarande svullna och febern sitter i. Men på torsdag ska jag till en öron näsa hals läkare! Wihoo Håll tummarna att jag får hjälp med halsen.

Annars mår jag okej. Eller förresten, som pappa sa idag när jag sa att det var okej ”det är det väl inte alls det, du har ont i halsen och det vanliga (fibromyalgin) så då är det inte bra”.
Haha, det verkar vara standard bland oss sjuka att säga att det är bättre än det är. Det spelar ingen roll om vi har så ont att vi vill dö, och det spelar ingen roll om vi har lite influensa också . Vi är ju ändå alltid sjuka så vad spelar det för roll om vi har något mer tillfälligt tänker jag ibland. Och inte kan man vara ”gnällig” heller

Kramar Malin

Att vara anhörig

Malin Enell — Sat, 15 Sep 2012 17:49:05 +0000

Nu har jag skrivit mycket om hur det är att leva med fibromyalgi, men ingenting om hur det är att leva runt någon som har sjukdomen. Jag tror att de anhöriga kommer i skymundan, det är ju trots allt den sjuka det handlar om. Men det betyder inte att de runtomkring inte påverkas.

Jag vet att mina föräldrar emellanåt känner stor frustration över min situation och kanske undrar de om de kunde förhindrat detta. Självklart är det inte deras fel att jag fått sjukdomen men som anhörig vill man inte stå hjälplös, man vill kunna hjälpa, laga och få allting att bli bra igen. Det måste vara enormt påfrestande, speciellt som förälder att få/ha ett sjukt barn. Frustration, sorg, ilska och hjälplöshet blandat med att man får gilla läget.

Jag har länge saknat någonstans dit mina anhöriga kan vända sig för att få stöd. När jag fick diagnosen skulle jag försöka smälta allt, acceptera det och lära mig leva på nya premisser. Samtidigt skulle mina föräldrar jobba med nästan samma sak. Den tiden innebar att jag förtvivlad kom till mina föräldrar med mina sorger och uppgivenhet, men de hade ingen att vända sig till för att få stöd. Jag hade varken tid eller ork för att finnas där för dem och ingen annan fanns.
Med åren har det nog blivit lättare för oss alla, men jag har fortfarande svårt att finnas där för dem när det gäller min sjukdom. Det drar upp för mycket sår och ledsamhet i mig.

Jag tror att det finns många anhöriga som skulle behöva bearbeta sånt här och ha någon att prata med. Vad jag vet finns inget förbund, forum eller mottagning som kan erbjuda detta, vet ni?

Sjuk… igen!

Malin Enell — Fri, 14 Sep 2012 17:32:53 +0000

Nu är jag på Närakuten igen. Min 10-dagars penicillinkur tog slut iförrgår och jag har blivit sämre och sämre i halsen igen senaste dagarna. Jag är så trött på detta, speciellt eftersom att man är ”sjuk på sjuk”. Normalt klarar jag inte så mycket tack vare fibromyalgin och när jag har nån extragrej som halsinfektion till exempel borde man vila ännu mer och inte göra allt man annars gör. Men eftersom allt jag annars gör är laga mat, diska, plocka och kanske gå ut med hunden är det ingenting jag kan dra ner på. Förstår ni vad jag menar? Så jag får gott och väl göra allt jag brukar. Jag har ett sämre utgångsläge än när till exempel mamma blir sjuk. Hon jobbar åtta till fem och är hemma från jobbet om hon är sjuk. Jag kan inte ”gå hem”.

Förlåt för mitt glada humör men jag är så irriterad på mina halsmandlar nu så jag blir tokig.

Hoppas ni har en underbar fredagskväll!

Kramar Malin

Enkät

Malin Enell — Wed, 12 Sep 2012 14:17:44 +0000

Vårdguiden vill veta vad ni tycker om min blogg!

Klicka här för att svara på 9 snabba och enkla frågor.

Tack för er hjälp

Kram Malin

Nödvändigheter

Malin Enell — Tue, 11 Sep 2012 08:32:37 +0000

Hoppas ni har en fin dag! Här är det iallafall fint väder, lite kyligt men soligt. Nu ska jag strax på bussen mot sjukhuset. Om jag har tur(lyckats få upp blodtrycket med medicin) kan jag få akupunktur! Jag ska förbi mataffären på vägen hem och köpa toapapper. Man kan ju undra hur man alltid kan glömma en sån viktig sak som toapapper, hos mig är det mer eller mindre vardag nuförtiden. Pojkvännen har lärt mig ett knep, och det stavas reklamblad. Haha, det trodde ni inte va? Jag som är så pedantisk, vad har hänt? Efter det ska jag banne mig ut och gå med Mimmi. Det finns inget som går upp mot lite kvalitetstid med skruttan. Kroppen hänger inte riktigt med så jag har sällskap av min nya vän kryckan men det gör ingenting. Det är faktiskt rätt skönt.

Kram Malin

Tens apparat

Malin Enell — Mon, 10 Sep 2012 17:41:22 +0000

Jag fick en fråga om jag testat en Tensapparat och det har jag.

Alla kanske inte vet vad det är så här är en förklaring: (länk:http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/Tens/

”Tens är en förkortning för transkutan elektrisk nervstimulering. Det är en smärtlindringsmetod som används för att behandla vissa typer av akut och långvarig smärta, till exempel muskelvärk eller förlossningssmärta.Behandlingen innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Smärtan kan då dämpas tillfälligt, men själva orsaken till besvären påverkas inte.

Elektroder fästs på huden över eller i närheten av det område där man har ont. Inga sår får finnas där. Elektroderna ansluts sedan till en batteridriven dosa som ger ifrån sig elektriska impulser. Under behandlingen kan man känna muskelryckningar och att det pirrar i huden under elektroderna.

En vanlig behandling om man har muskelvärk varar i 30-45 minuter och upprepas två till fyra gånger per dag”.

(Bild tagen från google.se)

Jag har en tensapparat som jag för ett par år sedan fick köpa loss från sjukvården. Jag använder den inte så mycket eftersom den är så krånglig. Sätter man elektroderna lite fel drar det i nerver och gör fruktansvärt ont och jag tycker det är jättesvårt att sätta dem rätt själv. Jag tycker också att den är otymplig med alla sladdar, speciellt när det är kallt ute och man måste bylsa på sig en massa kläder och samtidigt hålla koll på att sladdarna sitter rätt. När jag använder tensapparaten får jag sätta den på väldigt hög ström för att få någon effekt. Jag får av den starka strömmen en annan typ av smärta som kan vara gudomlig för stunden. Det kan vara så psykiskt påfrestande med samma gamla smärta som maler och maler utan paus. Därför blir det en liten lättnad när smärtan förändras för en stund. I långa loppet märker jag ingen skillnad alls, men jag vet att många med smärta rekommenderas att prova en tensapparat. Nu finns det säkert nyare varianter som fungerar lättare.

Har ni provat? Vad tycker ni?

Kram Malin